can't top the lindy hop
Idag har jag gjort två av sakerna som stått på min "måste-göra-snabbt-som-sören-för-det-är-faktiskt-bråttom"-lista. Jag känner mig nästan stolt över mig själv. Dessutom har jag, och mina vänner, fixat en hemlig sak till en annan kär vän. perfa.
Jag tog tag i matten när jag kom hem. eller jaa, jag försökte iallafall. Satt i ungefär två timmar och gjorde tre uppgifter. jag drev mig själv till vansinne, och förbannade allt och alla. Efter ett tag kom jag igång igen, men det tog tid. Jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt, och jag borde ha pluggat biologi också. Men det får vänta till helgen.
Jag vet inte riktigt varför, men mina händer ser sjukligt äckliga ut i ljuset från datorn. Klarar inte riktigt av att titta på dem. Har iofs alltid hatat mina händer. Ljuset får dem bara att se ännu värre ut. De senaste dagarna har jag dessutom irriterat mig på musklerna i mina händer. Jag kan inte riktigt beskriva känslan, för irriterad är nog inte riktigt rätt ord. Det är mer bara en obehaglig känsla, lite smått panik. Jag har inte riktigt kunnat styra över mina händer (hm, ja). Det tar emot att röra på fingrarna, det krävs en ovanlig kraftansträngning för att knyta nävarna. Lite som om delar av mina händer domnat av. Ibland resulterar känslan i ren panik. (ja, jag har lätt för att bli hispig, jag har ärvt det från min mor. så fort någonting ovanligt händer, så kommer jag att tänka på worst-case scenario. och jag kan inte riktigt släppa tanken). Det känns frustrerande, fastän det inte alls är någon stark känsla. Det är mer inbillning, och lite för mycket hjärnaktivitet. jaja, jag ska släppa det nu. ville bara kolla om jag var ensam med att känna så.
En av de häftigaste danserna jag vet är lindy hop. Det är galet coolt. Studsigt och glatt och med en massa kast och lyft. Jag kan inte förstå hur man faktiskt vågar dansa det, jag blir såå imponerad. Jag ska iallafall snart gå och lägga mig, och drömma mig bak till 1930-talets USA med jazz och dans! sweet dreams.
nittionio procent
Tidigare ikväll skrev jag ett väldans långt inlägg här. Jag tryckte på publicera, datorn hakade upp sig och allt försvann. osis.
Iallafall. Idag hade jag planerat att plugga matte, så jag har lite koll på det inför nationellaprovet som närmar sig. På min promenad hem (jag saknade 1,5 för att kunna åka med bussen) så bestämde jag mig för att göra såhär: När jag kom hem skulle jag starta nerladdningen av en film. Sen skulle jag plugga matte, och det skulle jag göra fram till dess att filmen var klar typ. Det brukar nämligen inte ta särskilt lång tid att ladda ner film, och jag behöver en hel del tid för att kunna komma igång med pluggandet. Så jag satte mig med min mattebok och pluggade ett tag. Sen gick jag för att kolla hur det gick för filmen, och hur lång tid det beräknades vara kvar. 19 timmar. Herrejävlar! Jag som hade lovat mig själv att jag verkligen skulle plugga tills filmen var klar. Vilket misstag! skulle jag sitta och plugga 19 timmar i sträck nu eller vad!? Jag tror att gud försökte ge mig en pik. Ska jag få bra betyg i matte måste jag nog plugga satan. Men 19 timmar är väl ändå lite överdrivet.
Jag gav upp matten rätt snabbt. Istället tittade jag på när David Batra, Måns Möller och Kvarteret Skatan tjejen (glömmer alltid vad hon heter, trots att hon är så sjukt grym! Jag syftar iallafall på tjejen som spelar Kåte Gun) tävlade i Jeopardy. Det var trevligt (jag skäms över att säga det, vem fan tycker att det är kul att titta på jeopardy liksom? Fast om det är folk som david batra som är med så är det väl inte så konstigt). Oturligt nog så vann Måns Möller. Har aldrig riktigt gillat honom. Men, jag känner honom inte heller så inte ska jag väl säga något.
Jag kom iallafall att tänka på vår svensklärare Lolo som berättade att hon hade haft med frågan "vad heter odysseus hund?" på treornas slutprov i svenska. När vi frågade henne varför man skulle kunna svaret på en så onödig fråga svarade hon "Jo, men det är väl bra kunskap om man är med Jeopardy". Jo tack, Lolo, det har du rätt i. För vi är ju så ofta med och tävlar i Jeopardy.
Resten av kvällen har mest varit slapp. I det försvunna inlägget skrev jag en massa om religion. Om hur jag ibland önskar att jag var troende, men att jag aldrig tyckt att kristendomen, eller någon annan religion heller, har lyckats övertyga mig. Den hysteriskt bra komikern Eddie Izzard uttrycker det så väl :"We are the only people who can sing a Hallelujah without feeling like it's a hallelujah". Samtidigt ekar texten ur "Förklädd Gud" långt bak i mitt huvud:
Iallafall. Idag hade jag planerat att plugga matte, så jag har lite koll på det inför nationellaprovet som närmar sig. På min promenad hem (jag saknade 1,5 för att kunna åka med bussen) så bestämde jag mig för att göra såhär: När jag kom hem skulle jag starta nerladdningen av en film. Sen skulle jag plugga matte, och det skulle jag göra fram till dess att filmen var klar typ. Det brukar nämligen inte ta särskilt lång tid att ladda ner film, och jag behöver en hel del tid för att kunna komma igång med pluggandet. Så jag satte mig med min mattebok och pluggade ett tag. Sen gick jag för att kolla hur det gick för filmen, och hur lång tid det beräknades vara kvar. 19 timmar. Herrejävlar! Jag som hade lovat mig själv att jag verkligen skulle plugga tills filmen var klar. Vilket misstag! skulle jag sitta och plugga 19 timmar i sträck nu eller vad!? Jag tror att gud försökte ge mig en pik. Ska jag få bra betyg i matte måste jag nog plugga satan. Men 19 timmar är väl ändå lite överdrivet.
Jag gav upp matten rätt snabbt. Istället tittade jag på när David Batra, Måns Möller och Kvarteret Skatan tjejen (glömmer alltid vad hon heter, trots att hon är så sjukt grym! Jag syftar iallafall på tjejen som spelar Kåte Gun) tävlade i Jeopardy. Det var trevligt (jag skäms över att säga det, vem fan tycker att det är kul att titta på jeopardy liksom? Fast om det är folk som david batra som är med så är det väl inte så konstigt). Oturligt nog så vann Måns Möller. Har aldrig riktigt gillat honom. Men, jag känner honom inte heller så inte ska jag väl säga något.
Jag kom iallafall att tänka på vår svensklärare Lolo som berättade att hon hade haft med frågan "vad heter odysseus hund?" på treornas slutprov i svenska. När vi frågade henne varför man skulle kunna svaret på en så onödig fråga svarade hon "Jo, men det är väl bra kunskap om man är med Jeopardy". Jo tack, Lolo, det har du rätt i. För vi är ju så ofta med och tävlar i Jeopardy.
Resten av kvällen har mest varit slapp. I det försvunna inlägget skrev jag en massa om religion. Om hur jag ibland önskar att jag var troende, men att jag aldrig tyckt att kristendomen, eller någon annan religion heller, har lyckats övertyga mig. Den hysteriskt bra komikern Eddie Izzard uttrycker det så väl :"We are the only people who can sing a Hallelujah without feeling like it's a hallelujah". Samtidigt ekar texten ur "Förklädd Gud" långt bak i mitt huvud:
Tror du att fåren skulle
beta i morgonglans
på gräsklädd jordisk kulle,
om inte gudar fanns?
Tror du, att våren skulle
binda sin blomsterkrans
på alla dödas kulle,
om inte gudar fanns?
beta i morgonglans
på gräsklädd jordisk kulle,
om inte gudar fanns?
Tror du, att våren skulle
binda sin blomsterkrans
på alla dödas kulle,
om inte gudar fanns?
Jag borde verkligen sova nu, jag kommer vara död imorgon. Men efter att ha trixat lite, lyckades jag få min film att sluta sega, så nu är det bara 1% kvar innan den är färdig. Ska kolla så att den funkar, sen blir det sova som gäller. Imorgon på hålan ska jag försöka göra en massa viktiga saker som behövs göras.
Det känns läskigt kul att det faktiskt finns några stycken som läser min blogg. Och lämnar kommentarer, yay!
Roligare inlägg kommer nog någongång, ger mig lite motivation bara.
pussel!
mumintrollets livmödrar
tack för att ni räddade mig idag.
idag på kemin gjorde vi en laboration som gick ut på att flytta vatten från en bägare till en annan. jag kunde inte förstå poängen överhuvudtaget.
på lunchen var det bra. brabra. fisken var tråkig, men sällskapet var trevligt. Steph, mim, christel, kaycha, max och jag, hade en mycket trevlig diskussion. Vi pratade om vaccinationer, lemmar, livmödrar, mumintroll och livet. Max tycker att det är puckat att man kan välja ut perioder i sitt liv som man var lycklig respektive olycklig. Vi andra var emot honom, för visst kan man det! visst är det så att man minns vissa år som lyckligare än andra? jag tycker iallafall det.
Max är iallafall en rolig herre. Denna vänliga fras klämde han ur sig i en diskussion med vår svensklärare Lolo.
"Den som lever får se. Så vi får väl se, men kanske inte du Lolo."
På fysiken idag fick vi leka med lite olika program på datorn. Poängen var nog att vi skulle lära oss förstå vågrörelser, men istället satt vi och lekte och försökte göra så konstiga saker som möjligt med våra vågor. Och det kändes som att bli hypnotiserad.
Efter att ha klämt i mig en chai latte från espresso house (som förövrigt faktiskt är svenskt, och som startade i Lund - enligt magister Ejdrén) var det dags för biologilektion. Så fort den tog slut så drog jag och K till badhuset och vi simmade satan. Vi har fått in en jäkligt bra teknik nu. Hon simmar först och jag simmar hack i häl på henne Hon räknar antalet längder och jag...hm...jag försöker räkna antalet längder, men tappar bort mig ungefär vid längd sju. Därefter drog jag hem, lagade mat och här sitter jag nu.
Förresten visade vår fysiklärare oss en helknäpp film idag. Human tetris - ett japanskt TV-program.
idag på kemin gjorde vi en laboration som gick ut på att flytta vatten från en bägare till en annan. jag kunde inte förstå poängen överhuvudtaget.
på lunchen var det bra. brabra. fisken var tråkig, men sällskapet var trevligt. Steph, mim, christel, kaycha, max och jag, hade en mycket trevlig diskussion. Vi pratade om vaccinationer, lemmar, livmödrar, mumintroll och livet. Max tycker att det är puckat att man kan välja ut perioder i sitt liv som man var lycklig respektive olycklig. Vi andra var emot honom, för visst kan man det! visst är det så att man minns vissa år som lyckligare än andra? jag tycker iallafall det.
Max är iallafall en rolig herre. Denna vänliga fras klämde han ur sig i en diskussion med vår svensklärare Lolo.
"Den som lever får se. Så vi får väl se, men kanske inte du Lolo."
På fysiken idag fick vi leka med lite olika program på datorn. Poängen var nog att vi skulle lära oss förstå vågrörelser, men istället satt vi och lekte och försökte göra så konstiga saker som möjligt med våra vågor. Och det kändes som att bli hypnotiserad.
Efter att ha klämt i mig en chai latte från espresso house (som förövrigt faktiskt är svenskt, och som startade i Lund - enligt magister Ejdrén) var det dags för biologilektion. Så fort den tog slut så drog jag och K till badhuset och vi simmade satan. Vi har fått in en jäkligt bra teknik nu. Hon simmar först och jag simmar hack i häl på henne Hon räknar antalet längder och jag...hm...jag försöker räkna antalet längder, men tappar bort mig ungefär vid längd sju. Därefter drog jag hem, lagade mat och här sitter jag nu.
Förresten visade vår fysiklärare oss en helknäpp film idag. Human tetris - ett japanskt TV-program.
what is time?
where's the time
gone in a blink of an eye
but with every blink a birth
time for change
it's time to care
it's not too late
don't despaire
reach inside your heart
all we have...
jag skickade alldeles nyss iväg min anmälan till två danskurser.
jag hoppas.
gone in a blink of an eye
but with every blink a birth
time for change
it's time to care
it's not too late
don't despaire
reach inside your heart
all we have...
is time
jag skickade alldeles nyss iväg min anmälan till två danskurser.
jag hoppas.
I thought we had
I wish that for just one time you could stand inside my shoes
and just for that one moment I could be you
Yes, I wish that for just one time you could stand inside my shoes
Then you'd know what a drag it is to see you
jag är på dåligt humör och jag är trött.
men låt oss prata om sådant som är positivt istället, så kanske allt blir lite bättre.
min och Ks kaka blev en hit.
jag var duktig och tränade spinning idag (jag höll på att dö på kuppen, men jag kom faktiskt därifrn levande)
det regnade inte när jag skulle ta mig hem, det blåste inte heller, och det var precis lagom varmt. Det var mysigt med en lugn promenad i mörkret med musik i öronen (åh, jag bara måste säga det igen; lyssna på gavid degraws 'belief', den är underbar!)
en av veckans fem skoldagar är nu avklarade, och Cs fest närmar sig.
när jag har skrivit klart här så ska jag ta och se någon mysig film, och mysiga filmer är mysiga.
bob dylan är alltid en räddare i nöden. jag är kär i honom. och jag vill ha hans glasögon! (jag har en passion för solglasögon. helst ska de vara stora och fula. jag har kommit fram till att om man har fula saker är bra, eftersom folk då förstår att det är meningen att man ska se ful ut, liksom att man vill det. Man är inte ful egentligen liksom, utan man bara har på sig grejer som gör att man ser lite ful ut. och då blir det snyggt. eller typ. förstår ni? det är iallafall på samma vis som med fotografier. jag blir aldrig bra foton, aldrig. Så jag har då kommit på att om man gör fula grimaser på alla bilder, så tänker folk kanske att 'hon är bara ful på den här bilden eftersom hon gör en ful grimas, på riktigt är hon söt'. och det har ju sin lilla charm. så ja, det är min taktik. någon som har någon bättre taktik? (hjälp vad den här parantesen blev lång. enligt word får en parentes inte vara mer än en mening, jag vet inte hur många meningar jag har här. jag är en parantes-missbrukare. jag borde gå på rehab.) här tar min andra parantes slut ).
jag kommer inte på fler positiva saker just nu. trots att jag tänker så att det knakar. jag tror jag borde sova. men nej.
tack till dig som orkar läsa det här, och förlåt.
and just for that one moment I could be you
Yes, I wish that for just one time you could stand inside my shoes
Then you'd know what a drag it is to see you
jag är på dåligt humör och jag är trött.
men låt oss prata om sådant som är positivt istället, så kanske allt blir lite bättre.
min och Ks kaka blev en hit.
jag var duktig och tränade spinning idag (jag höll på att dö på kuppen, men jag kom faktiskt därifrn levande)
det regnade inte när jag skulle ta mig hem, det blåste inte heller, och det var precis lagom varmt. Det var mysigt med en lugn promenad i mörkret med musik i öronen (åh, jag bara måste säga det igen; lyssna på gavid degraws 'belief', den är underbar!)
en av veckans fem skoldagar är nu avklarade, och Cs fest närmar sig.
när jag har skrivit klart här så ska jag ta och se någon mysig film, och mysiga filmer är mysiga.
bob dylan är alltid en räddare i nöden. jag är kär i honom. och jag vill ha hans glasögon! (jag har en passion för solglasögon. helst ska de vara stora och fula. jag har kommit fram till att om man har fula saker är bra, eftersom folk då förstår att det är meningen att man ska se ful ut, liksom att man vill det. Man är inte ful egentligen liksom, utan man bara har på sig grejer som gör att man ser lite ful ut. och då blir det snyggt. eller typ. förstår ni? det är iallafall på samma vis som med fotografier. jag blir aldrig bra foton, aldrig. Så jag har då kommit på att om man gör fula grimaser på alla bilder, så tänker folk kanske att 'hon är bara ful på den här bilden eftersom hon gör en ful grimas, på riktigt är hon söt'. och det har ju sin lilla charm. så ja, det är min taktik. någon som har någon bättre taktik? (hjälp vad den här parantesen blev lång. enligt word får en parentes inte vara mer än en mening, jag vet inte hur många meningar jag har här. jag är en parantes-missbrukare. jag borde gå på rehab.) här tar min andra parantes slut ).
jag kommer inte på fler positiva saker just nu. trots att jag tänker så att det knakar. jag tror jag borde sova. men nej.
tack till dig som orkar läsa det här, och förlåt.
I read you like tomorrow's headlines
Idag har jag haft besök från min kära vän K. Vi drog till gerdahallen och trännade spinning tills vi stupade (allt för att förbättra vårt resultat på bip-testet). Sen åkte vi hem till mig och bakade ljuvliga (förhoppningsvis) brownies med massor av choklad som vi ska bjuda alla som läser kemi B. Vår rara professor Örjan har nämligen kommit på den briljanta idén att ha kemifika på kemilektionerna på måndagar. Alltid bra att ha någonting lite mysigt att se fram emot i slutet av dagen.
Och eftersom vi tyckte att vi varit så duktiga som både spinnat och bakat (och promenerat ett bit :P) så slog vi på stort och bakade scones. Så vi tittade på film och åt scones med marmelad och drack te. Efteråt rullade vi fram. Jag tror jag ska spricka nu!
Så söndagen har varit mycket, mycket trevlig - trots att det var en söndag. Det absolut värsta med söndagar är dock att man vet att man har en heel vecka framför sig, med skola, skola och skola.
Men jag ska åtminstone försöka vara lite positiv. På lördag är det 18-års fest för C, och det lär bli så trevligt så. Maskerad och allt, ska bli kul att se vad alla klär ut sig till :)
(don't worry, be happy.
okej?)
hejdå.
You can't feel the wind when it moves
Afroaerobic var crazy! Barfotadans till inspelade trummor, ganska konstiga rörelser och lots of bootyshaking. Men det kändes fint.
Dock kände jag för att skrika när jag skulle cykla hem. Regnet hade hållit sig borta från det att jag cyklade till träningen fram till dess att jag skulle börja cykla hem. Himlen öppnade sig och vinden blåste rakt i ansiktet. Jag var som försvarslös. Och jag stretade mig fram med byxor som var genomblöta av regn och som klibbade sig fast. örk! Jag tycker inte om sånt regn, jag vill ha vårregn. Ja åh vad jag längtar till våren, med picknickar, hippiefester i skogen, sol, värme, och att få se fram emot ett underbart sommarlov (som kommer bli mitt sista sommarlov, hur läskigt är inte det!?)
det här inlägget blir inte mycket bättre än såhär. Jag ber om ursäkt om jag slösat för mkt av er värdefulla tid.
(Lyssna gärna på Jump, little children - close your eyes)
Dock kände jag för att skrika när jag skulle cykla hem. Regnet hade hållit sig borta från det att jag cyklade till träningen fram till dess att jag skulle börja cykla hem. Himlen öppnade sig och vinden blåste rakt i ansiktet. Jag var som försvarslös. Och jag stretade mig fram med byxor som var genomblöta av regn och som klibbade sig fast. örk! Jag tycker inte om sånt regn, jag vill ha vårregn. Ja åh vad jag längtar till våren, med picknickar, hippiefester i skogen, sol, värme, och att få se fram emot ett underbart sommarlov (som kommer bli mitt sista sommarlov, hur läskigt är inte det!?)
det här inlägget blir inte mycket bättre än såhär. Jag ber om ursäkt om jag slösat för mkt av er värdefulla tid.
(Lyssna gärna på Jump, little children - close your eyes)
with a knife in the shape of you mouth
Gavin Degraw - Belief
I morse såg jag på FAME. Har faktiskt aldrig sett hela förr, så jag kände att det var dags. Ska vi snacka åttiotal, eller? Jo, men visst var det bra. Jag önskar så in i bomben att jag kunde dansa. Och sjunga. Tror nog att jag såg en glimt av Debbie Allen där också, det ni.
Hade tänkt träna klockan två idag, men kände verkligen inte för att ge mig ut i ösregnet. Får sticka o träna lite Afrodans klockan tre istället, hoppas regnet lättar till dess. Oj vad jag kommer känna mig fel och stel där alltså, afrodans är nog inte riiiktigt min grej. Men practise makes perfect! (hrm...)
Och vad ska man hitta på ikväll? jadu, ingen aning. Tråkigt värre. Men söndag blir träning och mys med några gangstrar.
Pousspouss
Hairspray
Idag har jag varit alldeles för trött, och haft lite för mycket ont i huvud och handled. Struntade i festen och stannade hemma istället. Tittade på Hairspray som J fixat till mig. Aj löv it, massa glädje och fjant. Lyckades även lista ut att Adam Shankman var med i en av scenerna. Tänka sig att jag kunde se det, trots att han hade solglasögon. uh. ganska nördigt iochförsig.
Dagens roligaste får nog bli Mr Max på svenskalektionen idag. Kommer inte ihåg exakt vad vi snackade om (ja så noga hänger jag med), men det var iallafall något om framtiden och resor och flygplan osv.
"Den som lever får se. Så vi får väl se det, men kanske inte du Lolo"
(För er som inte vet så är Lolo vår svensklärare. En söt liten gråhårig dam, som nog inte är så gammal egentligen. Och ibland är hon inte så söt, utan bara dum)
Nu äcklas jag av mina händer, så jag klarar inte skriva mer. Adjöken.
Dagens roligaste får nog bli Mr Max på svenskalektionen idag. Kommer inte ihåg exakt vad vi snackade om (ja så noga hänger jag med), men det var iallafall något om framtiden och resor och flygplan osv.
"Den som lever får se. Så vi får väl se det, men kanske inte du Lolo"
(För er som inte vet så är Lolo vår svensklärare. En söt liten gråhårig dam, som nog inte är så gammal egentligen. Och ibland är hon inte så söt, utan bara dum)
Nu äcklas jag av mina händer, så jag klarar inte skriva mer. Adjöken.
Estockholmo
Som sagt var jag och några kära vänner i Stockholm i början av januari. Fem personer trängde ihop sig i min brors pyttelilla, stökiga etta, och det var tjejsnack nätterna långa. Shopping i stan, biensure, fast något riktigt shoppande blev det nog inte för någon av oss. Mest tittande, i gamla stan och på söder o lite varstans. Det var mys och sviiinkallt, vi gick armkrok hela tiden bara för att få lite värme ifrån varandra. Kinesiska muren, that's us! Det blev mycket café, för att komma undan kylan, och efter ett försök att få i oss lite sushi sprang vi ut från restaurangen. Och självklart var det Bounce och deras föreställning "Gökboet". Otroligt! Så sjukt jäkla bra, så inspirerande, ifrågasättande, chockande, skrämmande och fantastiskt. (Pinsamt är jag blev precis lika rädd i början som jag blev första gången jag såg den, är det inte meningen att man ska lära sig?)
Och vi spådde varandra, om livet och kärlek. Mr J är tydligen min blivande make. Och vi gjorde tumfilmer fram till sisådar 3 på natten. Tror nog att de där tumfilmerna kräver en Oscarsnominering (trots att jag blev dissad i sista scenen).
Det var mysigt, mysigt, mysigt och ni fyra skrämde iväg min ångest <3
Bild 1: M, K, L och C nyankommna i Sthlm, vid tunnelbanan.
Bild 2: C, K, (M) och L läser kartan (yes, karta hade vi och vi använde den massvis. Vi är lantisar, och stolta över det)
Bild 3: K, L, M och C hoppar på Sergelstorg. L försöker iaf. Det läskigaste var att det stod en okänd snubbe och fotade oss när vi gjorde det.
Bild 4: C, L och S med nyinköpta Bounce-tröjor precis innan vi ska gå in och se själva föreställningen.
Bild 5: Huvudrollerna i tumfilmen. Från vänster ser ni Steph, Chrissy, Kaycha, Mim och Ninja.
Pusskräm (åh, visst låter det mysigt och gott?)
Och vi spådde varandra, om livet och kärlek. Mr J är tydligen min blivande make. Och vi gjorde tumfilmer fram till sisådar 3 på natten. Tror nog att de där tumfilmerna kräver en Oscarsnominering (trots att jag blev dissad i sista scenen).
Det var mysigt, mysigt, mysigt och ni fyra skrämde iväg min ångest <3
Bild 1: M, K, L och C nyankommna i Sthlm, vid tunnelbanan.
Bild 2: C, K, (M) och L läser kartan (yes, karta hade vi och vi använde den massvis. Vi är lantisar, och stolta över det)
Bild 3: K, L, M och C hoppar på Sergelstorg. L försöker iaf. Det läskigaste var att det stod en okänd snubbe och fotade oss när vi gjorde det.
Bild 4: C, L och S med nyinköpta Bounce-tröjor precis innan vi ska gå in och se själva föreställningen.
Bild 5: Huvudrollerna i tumfilmen. Från vänster ser ni Steph, Chrissy, Kaycha, Mim och Ninja.
Pusskräm (åh, visst låter det mysigt och gott?)
Beyond words
jag är dålig på det här med att blogga. Har oftast inte så mkt att skriva om. Kan kanske lägga upp nån bild från Estockholmo snart, så fort jag orkar.
Tänkte iallafall tipsa om denna fantastiska video med dansarna Jaimie Goodwine och Travis Wall. Travis är otrolig, älskar hans solo. (Hans del börjar omkring 02:50).
/>
Tänkte iallafall tipsa om denna fantastiska video med dansarna Jaimie Goodwine och Travis Wall. Travis är otrolig, älskar hans solo. (Hans del börjar omkring 02:50).
/>
Mellanskarven
Jag tycker inte om mellanskarven. Det är en tråkig fågel. Trots det sitter jag nu och försöker skriva klart en inlämningsuppgift i biologi om just mellanskarven. Får hjälp av allra käraste Miriam och Kajsa på msn. Jag tror bestämt att msn-dejter är en av de bästa uppfinningarna ever.
Skolan känns jobbig nu. Jag har gått i skolan två dagar denna terminen och jag är redan skoltrött, ska det verkligen vara så? Allt känns så fruktansvärt stressigt, mörkt och eländigt.
Men man får väl bita ihop. Ska försöka göra klart så mycket plugg som möjligt i helgen, så kanske jag kan få slappa liiiite nästa helg.
Och jakten på en bra dansskola fortsätter. Tydligen har dansskolan här i stan lagt ner, så jag får söka mig till grannstaden. Och förresten, visst låter bikram yoga skithäftigt? Yoga i ett rum med en temperatur på 40 grader. Det låter jobbigt, coolt, jobbigt och härligt. och jobbigt. Funderar på att prova det någon gång :)
Snart kommer lite bilder o så från Sthlms resan i helgen, måste bara plugga klart.
Au revoir.
Skolan känns jobbig nu. Jag har gått i skolan två dagar denna terminen och jag är redan skoltrött, ska det verkligen vara så? Allt känns så fruktansvärt stressigt, mörkt och eländigt.
Men man får väl bita ihop. Ska försöka göra klart så mycket plugg som möjligt i helgen, så kanske jag kan få slappa liiiite nästa helg.
Och jakten på en bra dansskola fortsätter. Tydligen har dansskolan här i stan lagt ner, så jag får söka mig till grannstaden. Och förresten, visst låter bikram yoga skithäftigt? Yoga i ett rum med en temperatur på 40 grader. Det låter jobbigt, coolt, jobbigt och härligt. och jobbigt. Funderar på att prova det någon gång :)
Snart kommer lite bilder o så från Sthlms resan i helgen, måste bara plugga klart.
Au revoir.
Kakdansen
Min ångest har släppt lite nu.
Den har ersatts av en konstig nervositet.
Fjärilar i magen.
Imorgon far jag till stockholm.
Det ska bli underbart att träffa mina vänner igen, se bounce, shoppa, fika och mysa.
Kommer hem igen på söndag.
En konstig sak som jag har upptäckt är att jag inte lägre tycker om att vara ensam hemma. Jag älskade det förr, men nu tycker jag bara att det är jobbigt. Det blir för tyst. Det enda som hörs är någon granne som skruvar eller hamrar emellanåt. Som alldeles nyss. Han skrämde livet ur mig.
Här bjuder jag på en film från kvarteret skatan. Älskar dem! Speciellt David Batras roll i hissen.
Tack och hej!
Den har ersatts av en konstig nervositet.
Fjärilar i magen.
Imorgon far jag till stockholm.
Det ska bli underbart att träffa mina vänner igen, se bounce, shoppa, fika och mysa.
Kommer hem igen på söndag.
En konstig sak som jag har upptäckt är att jag inte lägre tycker om att vara ensam hemma. Jag älskade det förr, men nu tycker jag bara att det är jobbigt. Det blir för tyst. Det enda som hörs är någon granne som skruvar eller hamrar emellanåt. Som alldeles nyss. Han skrämde livet ur mig.
Här bjuder jag på en film från kvarteret skatan. Älskar dem! Speciellt David Batras roll i hissen.
Tack och hej!
