veckan av sju svordomar i fria luften
Det var verkligen kapten Febus Châteaupers. Han stod lutad med ryggen mot hörnet av sin fästmös hus och svor som en hedning.
- På min ära, Kapten Fabus, sade Jehan och tog honom i handen, ni kan verkligen konsten att svära så att det låter någonting.
- Blixt och dunder! sade kaptenen.
Hujedamen ja, vilken svordom. Tro mig jag vill svära värre än så när jag sitter här som ett frågetecken och försöker förstå mig på romantiken och nyklassicismen, analysera en bok och skapa fina meningar.
Allt känns mest lönlöst.
- På min ära, Kapten Fabus, sade Jehan och tog honom i handen, ni kan verkligen konsten att svära så att det låter någonting.
- Blixt och dunder! sade kaptenen.
Hujedamen ja, vilken svordom. Tro mig jag vill svära värre än så när jag sitter här som ett frågetecken och försöker förstå mig på romantiken och nyklassicismen, analysera en bok och skapa fina meningar.
Allt känns mest lönlöst.
Kommentarer
Postat av: Kaycha
jag vill också svära så det blixtrar och dundrar, för jag fattar ingenting. hjälp!
Trackback
